Om jag har ont i huvudet? Ja en aning sådär. Känns som jag kanske kommer explodera. Men vad gör det om 100 år! 

Såg nyss på senaste avsnittet av hart of dixi, och grät som bara den, kan kanske vara en av anledningarna till att jag har ont i huvudet. 

Jävla skit! 

As sorgligt, trodde nästan jag skulle gå sönder lite där och så.. 

Snart ska jag åka och hämta "hem" Jens. 

Han kommer den här helgen, och antar att det inte kommer bli så jätte kul, mest sorgligt. 

Gör lite ont i hjärtat redan nu när jag tänker på det. 

Så därför försöker jag låta bli.. 

Ikväll ska vi väl inte göra så mycket antar jag. I morgon däremot ska vi packa hela dagen. 

Och gå igenom vems prylar som är vem osv. 

Kul!?! Inte direkt.. Jävligt sorgligt faktiskt. 

Och på Söndag kommer hans pappa och dom hit och hämtar allting och sen är det över. 

Ska bli skönt att det kommer vara över på Söndag, men fy fan vad sorgligt. 

Är lite förvånad över mig själv, att jag inte har varit mer ledsen än jag har och är. 

Men jag har väl inte haft tid, har varit så mycket roliga saker som har tagit upp mina tankar, och sen blev jag sjuk, och då kunde jag inte ens tänka typ, eftersom jag sov mestadels. 

Är väl fortfarande sjuk iofs, men mår mycket bättre... 

Och jag lär ju inte kunna tänka bort tankarna på att han flyttar när han är här. 

Nej.. Hemskt. 

6 år, har vi varit tillsammans. 
Genom as jobbiga saker, genom jätte roliga saker och genom vardagen och så. 

Det har varit underbart, skönt att ha någon att älska och bli älskad av och att alltid känna tryggheten att vad som än händer så har vi varandra.

Men det senaste året har varit jobbigt. Våra känslor försvann och han ville tillbaka till Örebro, vi har väl dragit ut på den här dagen så länge vi kunnat. Och nu står vi här.. 

Visst det ska bli skönt att få ett avslut och verkligen gå vidare eller hur man ska säga. 

Men samtidigt ska det bli för jävla jobbigt. 

Jag som inte gillar att vara ensam.

Jens var mer än bara min pojkvän, han var min bästa vän. 

Och min vän kommer han förhoppningsvis alltid att vara. 

Men är rädd för att det inte kommer att kunna bli samma sak... 

Är ganska rädd också, för hur jag ska klara mig själv.. 

Själv som i själv hemma, jag har aldrig bott själv. Bodde hemma först och sen direkt flyttade vi ihop. 

Kommer säkert att gå bra, men det känns lite skrämande. 

Hur jag ska klara mig utan att komma hem till någon varje dag som frågar hur man mår och har haft det osv. 

Någon att äta med, o ja ni vet vad jag menar. 

Är också orolig för hur fan jag ska klara det ekonomiskt. 

Men men, det återstår väl att se. Får göra det bästa av alla situationer så länge det går. 

Annars får jag väl flytta i värsta fall. 

Allting kommer bli bra tillslut. förhoppningsvis. 

Nej, nu ska jag ta och torka bort lite tårar och fixa lite här hemma innan jag ska åka och hämta honom. 

Kram på er.

Hej och hå!
Feberfri!! Fan vad skönt!!
Men är ändå glad för att jag sjukanmälde mig hela helgen.
För är förkyld som en jag vet inte vad!
Och huvudvärken gnager på ganska bra den med!!

Var nyss nere på Ica och handla mat!!
Vilket kan vara bra att ha och så..
Men man är ju så nojig när man är sjukskriven, att någon ska Se än och så... Men va fan man måste ju få handla mat!!

Hämta även ut mitt paket från glossy box!! Kan vara den bästa julklappen någonsin.
En gång i månaden får man den här lådan fylld med smink och andra produkter och hela grejen känns så lyxig!!