Idag har jag pratat med min vän Sofia ca 110 gånger.

Näst sista gången hon ringde så hade hon en helt underbar nyhet.

Hon har fått en lägenhet i Finspång, och precis den som hon ville ha.

Så nu ska vi vara glada över hennes lägenhet. =)

Jag tror att jag är gladast för det. För nu får jag hem min bästa vän till Finspång! =)

Snart kommer Sofia, Jens, Micke (jens pappa) och Annsofie (Jens pappas flickvän) Trevligt trevligt.

Så nu är det fint här hemma, så man slipper skämmas! hehe.

Jaja, nu ska jag digga Michael Jackson en stund till, sen ska jag ringa till min morfar. =)

Hejs.

Michael Jackson är tillbaka i mitt hjärta.

Jag lyssnade väldigt intensivt på honom ett tag förut sen blev det ett uppehåll och nu är han tillbaka.

Hans nya skiva är kanon bra.

Ska ge er två tipps som ni bara MÅSTE lyssna på.

Much too soon och the way you love me och självklart hold my hand.

Kanon bra låtar, och det riktigt pirrar i kroppen.

Jag tror jag är kär igen. =)

Nu ska jag ge alla ett musik tipps. Lyssna på låten Hold my hand med Michael Jackson och Akon!

Den är kanon.

I'm in love.

Jag har många gånger tänkt på det där med komplimanger.

Man ger gärna folk komplimanger, över att dom är fina osv.

Men får man själv en komplimang tar man nästan illa vid sig.

Eller ja, det beror på vem det är ifrån. Men jag kommer ihåg från skolan om någon sa att man hade snygga byxor, då började man direkt kolla om dom var trasiga någonstans eller så. För ingen kunde väl tycka att mina byxor var snygga typ. Eller så sa man "Nej, dom är ju jätte slitna" fast man kanske bara hade använt dom 2 ggr sen man köpte dom. Bara för att slippa säga tack, visst är dom. För det är klart att man tycker att sina nya byxor är fina, annars hade man inte köpt dom. Fast det har jag dock blivigt lite bättre med under åren. Jag kan faktiskt ta den komplimangen nu, att jag har fina kläder.

Men om någon istället säger att man är fin idag, då blir man helt paff, vad ska man säga då lixom? Till försvar brukar jag skratta och säga, "Haha, aa eller hur."  eller "haha, va?" Ja, det är svårt att ta emot dom. Men så himla lätt att ge dom.

Som om jag ger Jens någon komplimang och han säger tack det samma. Då kan jag nästan bli lite iriterad ibland. För jag sa det ju inte för att få höra det tillbaka utan för att jag tycker det!

Fattar inte varför det ska vara så svårt!

På jobbet så brukar brukarna säga att jag har fina tänder, eller att jag är duktig med det jag gör. Då är det en annan sak, då tackar man och blir glad. Varför är det då så svårt om någon i sin egen ålder säger det? Är det för att man är så van att kritiseras eller vad handlar det om?

När mamma och pappa säger att jag är fin eller så någon dag, då säger jag oftast också tack, om jag inte har en dålig dag och känner mig som en ko då. haha.

Folk behöver ju faktiskt inte mena något elekat när dom säger att man är fin, dom kan ju faktiskt mena det. Man kanske borde träna sig lite på den punkten.

Jaja, nu ska jag snart ringa och väcka Sofia för andra gången idag. Sen ska jag ner till tvättstugan och tvätta mina kläder. Blir bara två maskiner idag, skönt. Hade två färgade tröjor som jag inte vågade köra med resten av de svarta, så dom får ligga kvar i tvättkorgen till nästa tvättomgång.

Hejs.