Ursch i morron har vi skolfoto i skolan, jag som inte kunde vara mera munter än vad jag redan är eller hur ? fy fan inte alls sugen på att ta en massa kort och greja och ha mig , så jag tror ärligt talat att jag skiter i det , men jag ska sminka mig och fixa håret ifall det blir ändrade planer , som förra året när jag vart med tvingad , stod där i smutsigt hår och nästintill osminkad. Det var faktiskt lite pinsamt.

Men i år ska jag vara förberädd ifall att lixom , men jag ska iaf försöka undvika att vara med på kortet jag har verkligen ingen lust med det,

Och verkligen inte när jag mår som jag gör med ,

Jag mår ju verkligen inte bra . Jag ser knappt nått ljus , men det är bara le och se glad ut.

Varför blir det alltid så för mig? Att händer det en sak för mig så ska jag dra upp alla sår som precis har börjat läka lite smått i hörnet . Så istället för att låta den lilla sårskorpan som täkt 2 tusendelar av mitt sår vara kvar så ska jag riva upp den med och bli ledsen över det med. Jag blir så trött på mig själv. Jag vill bara le och vara glad så som jag var för ett halv år sen innan jag viste någonting om denna separationen. Ingenting är sig likt längre. Men det kommer heller aldrig någonsin bli så som det var såklart. MEN det kanske iaf kan bli bätte ? Jag måste bara sluta riva på mina sår och låta dom läka , men hur ska jag klara av det? jag blir ju bara påmind av allting hela tiden. JAG ORKAR INTE !!!!!!!

Jag har hållt mig länge en lång tid nu , om en sak som verkligen glädjer mig till 100 % en sak som får mig att känna en stor gnista till livet. En helt underbar sak.

MIN SYSTER SKA HA BARN !!! JAG SKA BLI MOSTER!!!!

Jag har vetat det väldigt länge men man har ju inte fått säga så mycket om det förutom inom familjen sådär lixom. Men det känns bra nu när man vet att man kan skrika det ut till resten av världen att min syster ska ha barn. JAG SKA VARA BARN VAKT annars blir jag tokig. jag går ju trotts allt barn och fritid så jag lovar ju att varken ta sönder den eller döda den. :P

Nej men det ska faktiskt bli ritkigt kul att få en liten bebis i familjen , hoppas bara att man träffas lite oftare så att man får kontakt med bebisen så den alltid kommer att tycka om mig. Tycker hon/han illa om mig vet jag inte vad jag skulle ta mig till, jag älskar ju barn :D:D

Nej nu ska jag ta och vandra ner och möta min underbara vän snart Sofia , hon är den bästa man kan ha. Man kan verkligen prata om allt med henne. Hon är helt underbart snäll och gullig. Jag är verkligen lyckligtlottad.

Det är alltid skönt att kunna prata med någon om allting som händer , det känns ju som man har hamnat lite på sidan av turen. Men när man tänker på att man har en underbar vän och att man snart ska bli moster så känns allt mycket lättare , eller iaf lite =)

Hej då nu ska jag knalla iväg. Hejs.

Idag har jag varit i skolan och haft lite lektioner sen kom jag slutligen hem vid 2 tiden , och då var jag jätte hungrig så jag gjorde mig en baguet en väldigt god sådan med ost osv i.

Sen hände det en massa saker mellan mig och mamma som jag varken vill eller orkar med att skriva om.

Men dessa saker som hände gjorde mig väldigt väldigt förtvivlad och ledsen både över detta som hände nu plus att jag vart ledsen över precis allting som har hänt det senaste halvåret / året.

Jag grät så himla mycket att jag seriöst inte trodde att jag skulle orka mer,

det gjode ont när jag andades och det kändes bara som en stor klump i bröstet. Det kändes seriöst som mitt hjärta gick i två delar , bokstavligt talat.

(Vilket är någonting jag alltid brukar tycka är så himla töntigt och överdrivet när folk säger eller skriver man känner lixom bara "Men hallå... ett hjärta kan inte gå sönder , fan vad töntigt."

Men nu idag när jag kände denna smärta så förstod jag verkligen hur och vad människor som skriver och säger sådant menar.

Det är en smärta som verkligen känns förskräkligt sjukt ont. Jobbigt som fan var det.

Nu mår jag visserligen bättre tårarna har slutat rinna och det är lättare att andas igen. Vilket känns väldigt skönt , jag blev faktiskt lite orolig över mig själv.

Jag önskar bara att smärtan från allting som har hänt den senaste tiden kunde försvinna föralltid , att den aldrig ville komma tillbax iaf inte för desssa orsaker.

Men det går väl över med tiden , man måste ju som sagt låta

"Tiden läker alla sår."

Frågan är väl bara om det är helt sant men jag får väl hålla tummarna för det iaf.

Vi Svenskar är väl bra konstiga ibland?

Vi kan tillexpemel hyra filmer som vi vet gör oss jätte ledsna fast man bara vet att det är på film och ändå blir vi ledsna vilket inte är så konstigt alltid , men är det inte konstigt att vi utsätter oss för det?

Vi gör saker som vi är rädda för , som klappar ormar och spindlar

Vi ger oss själva en smärta som tex tatuerar oss.

Jag tycker att vi är riktigt konstiga ibland och nu när jag började jag tänka på varför vi gör det? Okej en tatuering det kanske man vill ha för att man tycker det är snyggt men är det inte ett konstigt sätt ändå att dekorera sin kropp ? sätta nålar ikroppen :O

Eller att vi klappar djur som vi är rädda för eller flyger flygplan trotts våran skräck för det visst det kanske är för att man vill övervinna sig själv.

Men att man friviligt går ner och hyr en film som man vet att man kommer att gråta floder , varför ientligen? Är vi så kännslomässigt beroende att vi bara måste? Iofs så kanske det kan vara bra att se en sorglig film och se att det faktiskt finns något bra mitt i allt det sorgliga. Men jag tycker ändå att det är konstigt faktiskt

Vist jag kan inte säga att det är fel att göra det för jag gör själv dessa saker och tycker faktiskt om alla dessa saker , men varför är det så att man alltid ska göra allt så komplicerat för sig själv. Som att utsätta sig för tårar skräck och räddsla. Vi är allt bra konsitga vi Svenskar.

Det finns en lärare som är så himla orettvis hon sätter olika betyg på alla som har jobbat tillsammas i en grupp är det för att hon tycker mindre om de andra?

Hon sätter olika betyg även om man har skrivigt precis samma saker !!

Hon låter inte ens mig och min grupp redovisa på det sättet vi skulle men alla andra fick det. Det är väl för hon inte tycker om oss?

Jag är så jävla trött på henne att snart kommer jag inte bara skrika åt henne som igår utan snart kommer jag fan slå till henne , eller nej det är klart att jag inte kommer att göra det , men ni förstår inte vilken lust jag har att bara gå fram och ge henne en riäl jävla smäll. det skulle vara kul och världens känsla. BLÄ på henne säger jag bara . äckliga tant.

Nu ska jag gå till skolan och ha lektion med henne utan att bli arg denna gång ska iaf försöka. Hejs

Igår ikväll var jag och min mamma på filmen mamma mia.

Min mamma vart helt stört kär i filmen , själv var jag lite små osäker, Vist det var rätt okej faktiskt men det var inte riktigt min humor men den funka. Det är ju iaf en film man ska se om man gillar abbas musik såklart.

Jag har väl aldrig gillat abba men jag har heller aldrig ogillat dom. Men igår när man satt där ille i biosallongen var det som att man gillade dom för en stund eller två. :P

När jag kom in och hade satt mig i biosallongen började jag titta mig runt det var jag och resten äldre människor eller små små små barn , jag hade nog komigt lite fel. Precis som när jag var på kryssning :D haha.

Men det var lite kul för när filmen var slut så började alla i hela biosallongen aplodera. Det var lite kul , så jag tror verkligen att det är många som gillar denna film och jag kan faktiskt förstå dom. :D

Nu är det Patrik 1,5 kenny starfaighter och hig school mjusikal 3 som jag måste se med. Jag längtar :D:D Någon som vill gå med någon av filmerna med mig ?

Nu ska jag snart in till stan och göra klart min tatuering. Jag är faktiskt inte så himla nervös över det , eftersom jag redan vet hur ont det gör och hur ont jag kommer att ha efteråt. Men frågan är bara kommer det att göra ondare nu ? eftersom det gjorde onare att fylla i  mina tatueringar än att göra dom. :O

Sen efter att jag har lidigt klart hos Danne ska vi ta oss till den där affären som jag inte kommer ihåg namnet på just nu och köpa en garderob till mig. Jag är faktiskt lite glad för att jag ska få en. Den är brun och jätte fin.

Sen när jag har köpt den ska jag hem och lämna den och åka och handla mat med pappa sen ska jag nog leka med Sofia. Sen kommer även min syster hem. KUL KUL !!!

Men nu måste jag gå pappa ringde och sa att han snart var framme :D hejs,

ps. önska mig lycka till.

Det finns en dator i nästan alla hushåll, det är väl bara hos några enstaka som det inte finns det hos.

Nu kan man göra allt via internett som att betala räkningnar,köpa kläder , beställa bio biljetter , leta efter telefon nummer, se på film/tv/nyheterna. Allt verkligen.

Snart kommer man göra allting via datorn, snart finns det väl inga banker kvar och ingen tv heller. Det är någonting som är ganska dåligt faktiskt.

Om man tänker på alla äldre människor som inte kan hantera en dator hur ska de kunna betala sina räkningar? Vist det kommer väl kanske inte bli så nu idag , men kanske om några år. Fast då kanske det är så att det är jag som sitter hemma och är en gammal tant och ska betala mina räkningar eller mina barn barn eller nått i den stilen. Men jag menar man kanske inte alltid kommer att vara beroende av sin dator man kan faktiskt glömma bort hur man använder saker coh ting.

Plus att det är bra att man ska betala räkningarna på ett annat ställe för då får man komma ut lite med och få lite frisk luft.

För då måste man ju gå ut oavsätt om man vill det eller inte så jag tycker faktiskt att det är bra att ha det på det sättet att man går till banken eller vart man nu går när  man betalar sina räkningar.

Istället för att göra det hemma vid en dator. Visst det är smidigt det kan jag faktiskt hålla med om , det tar inte lång tid osv.

Men  jag tycker även det känns som att intrenett tar över våran värld.